I ett tidigare inlägg gick jag igenom MDM, MDG och EAM. Jag hoppas att ni fick mer förståelse för de tre förkortningar! I det här inlägget förklarar jag två förkortningar, PLM och PDM. Ja ni läser ju, hur ska man kunna ha koll på dessa förkortningar. Även om jag nu har gjort research och försökt sammanfatta dessa för er så märker jag att det är svårt att komma ihåg dem. Tur för både mig och er att förklaringarna kommer finnas kvar här på bloggen!

Förkortning nr 1: PLM

Product Lifecycle Management

Det primära målet med PLM är att samordna information, processer och personer som är kopplade till en produkts livscykel. Det vill säga att processen hanterar allt från produktidé till design, utveckling, testning, produktion, marknadsföring och vidare till den är såld och förbrukad. PLM integrerar människor, data, processer och affärssystem och ger produktinformation en ryggrad för företag. Att göra det medför många fördelar som färre produktionsfel och i slutändan ökad hastighet på marknaden.

Kort sagt är PLM ett system av applikationer och tjänster som på olika sätt integrerar och samlar all viktig data och processer som har med produkten att göra. Ett PLM-system ser till att produktdata blir nåbar för alla som är inblandade i något steg av en produktlivscykel.
PLM är en av de fyra hörnstenarna i ett företags informationsstruktur. Alla företag behöver hantera kommunikation och information med sina kunder, sina leverantörer, sina resurser inom företaget och deras planering. Dessutom måste produktionsföretag kunna utveckla, beskriva, hantera och kommunicera information om sina produkter.

De fyra faserna av produkt livscykel:
I stort sett har en produkts livscykel fyra faser. Det börjar med en idé och slutar med distribution och underhåll.  Att följa en struktur av arbetsflöden och processer för var och en av dessa faser är nyckeln till att minska förstörelse och säkerställa produktens totala framgång.

1. Produktutveckling
   
   Produktens livscykel börjar med en idé om en ny produkt. I den här fasen görs många undersökningar för att tillverka en produkt som faktiskt ska användas av människor. Vanligtvis undersöker man hur marknaden ser ut och vilka problem man vill lösa med hjälp av produkten. Ur ett designperspektiv måste man även undersöka hur trenderna ser ut och kategorisera olika inspirationsdelar. Ett bra PLM-system gör det möjligt för designers att enkelt spåra utvecklingen av en ny produkt, även under den här fasen av livscykel.
   
   
2. Produktdesign
   
   När man har bestämt sig för produktidén ska den designas och prototyper. I den här fasen arbetar designers med att skapa mock-ups, prototyper för att slutligen testa så att produkten är redo för konsumenterna.
   
   
3. Produktion
   
   Med hjälp av data från föregående fas går produkten in i tillverkningsfasen. I den här fasen måste man övervaka en annan uppsättning av KPI (Key Performance Indicators). Ett företag måste redovisa en mängd nya komponenter, såsom inköp av material, kostnader, tidslinjer och mer. Eftersom mängden information som används i produktionen av en ny produkt multipliceras är det viktigt att ett företags PLM-system kan redogöra för var och en av de variabler som används under produktionen. Annars kommer man möta oväntade kostnader, förseningar och felaktiga analyser.
   
   
4. Distribution och underhåll av produkter
   
   Den sista fasen av produktens livscykel inkluderar distribution och underhåll av slutprodukten. Detta inkluderar lagring av den slutliga produkten, distribution till olika försäljningskanaler och förståelse för den totala prestanda med hjälp av försäljnings- och kundsupportdata. Det är viktigt att information om produktens prestanda samlas in så att man kan förstå exakt hur den ska förbättras. Här används ett PLM-system  för att hålla reda på denna information när produkten kommer ut på marknaden. Detta gör det möjligt för ett företag att hantera återförsäljare, distributörer och marknadsplatser som de distribuerar till.

Förkortning nr 2: PDM

Product Data Management

Skulle man översätta PDM till svenska så skulle det vara Produktdatahantering, det vill säga ett system som hanterar designdata och tekniska processer på en central plats. PDM är en del av PLM. PDM fungerar som en central databas för produktdata, inklusive CAD-filer, ingenjörsdata, produktionsinstruktioner och information om de processer som används för att skapa och modifiera produktdata och andra typer av dokument.

Ett PDM-system är dock mer än bara ett datalager. Det lagrar och organiserar inte bara produktdata, det ger också olika användare tillgång till att använda dess data. Men det är inte alla användare som kan se och redigera alla filer hela tiden. Administratören avgör vem som har åtkomst till de olika filerna – och i vilket skede i arbetsflödet.

Bland annat kan ingenjörer använda PDM-system för att organisera produktrelaterad information, spåra revisioner, samarbeta, hantera ändringsorder och mer. Med en enda källa för projektdata sparar ingenjörer tid och undviker misstag.

Fördelar med PDM:

• Förbättrad designflöde
• Förbättrat samarbete
• Hitta rätt data snabbt
• Förbättra produktiviteten
• Minska kostnader
• Optimera operativa resurser
• Ge den synlighet som behövs för bättre affärsbeslut

Hur känns det nu? Blev ni klokare eller känns det mer rörigt nu än någonsin? Arbetar ni med dessa system eller är det förkortningar ni har hört tidigare? I nästa inlägg kommer jag gå igenom PIM och PCM, håll utkik!

Har du fler förkortningar som du är osäker över? Maila mig mirjam@sqlsystems.se så ser jag till att förklara det för dig! Flera förklaringar av förkortningar kommer snart! Följ oss på LinkedIn och Facebook för att hålla dig uppdaterad!